Tillbaka

liraglutid
Victoza

2020-12-09 Expertgrupp endokrina sjukdomar

Beslut

Kvarstår

Indikation

Behandling av diabetes mellitus typ 2 vid övervikt/fetma. 

Förbehåll / Kommentar

Förstahandsval när daglig administrering av GLP-1-agonist föredras.

Liraglutid kan användas i kombination med metformin, eller i monoterapi om metformin är kontraindicerat eller inte tolereras. Injiceras 1 gång dagligen. Liraglutid kan vara lämpligt för metabol kontroll vid samtidig övervikt eller fetma.

GLP-1-agonister i monoterapi orsakar inte hypoglykemi men hypoglykemi är mycket vanligt när liraglutid används i kombinationsbehandling med sulfonureider. Hypoglykemirisken ökar även vid kombinationsbehandling med insulin. Gradvis upptrappning av dosen är viktig för att undvika gastrointestinala biverkningar. Rapporter visar att förekomsten av illamående och kräkningar är lägre för liraglutid än för semaglutid.

Behandlingen ska utvärderas. Vid otillräcklig effekt på HbA1c bör byte till/tillägg av SGLT2-hämmare eller tillägg av annan blodsockersänkande behandling övervägas.

GLP-1-agonister rekommenderas inte till patienter med tidigare genomgången pankreatit, då användning av dessa har associerats med risk att utveckla akut pankreatit. Det finns dock inga övertygande data för ett sådant samband hos människa [12].

Det har även framkommit att liraglutid och exenatid har en liten hjärtfrekvenshöjande effekt av oklar betydelse [7,13].

Ingen dosjustering krävs vid behandling av patienter med lätt, måttlig eller svår nedsättning av njurfunktionen. Ges ej till patienter med terminal njursvikt (eGFR <15 ml/minut) då erfarenhet saknas.

Liraglutid sänker HbA1c ca 10 mmol/mol med liten risk för hypoglykemi [7]. I de nationella riktlinjerna för diabetesvård har liraglutid vid manifest hjärtkärlsjukdom en hög prioritet [6]. Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2-diabetes och manifest hjärt-kärlssjukdom GLP-1-agonisten liraglutid eller SGLT-2-hämmaren empagliflozin (semaglutid ingick ej).

LEADER-studien visar att liraglutid inte ökar risken för hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulär död, utan tvärtom har en gynnsam effekt [11]. Förekomst av de primära kombinerade händelserna (hjärt-kärldöd, icke-fatal hjärtinfarkt och icke-fatal stroke) minskade.

Begränsad subvention. Subventioneras endast för patienter som först provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.

Liraglutid bedöms inte ha någon miljöpåverkan.

Motivering

Till patienter med övervikt eller fetma och otillfredsställande metabol kontroll trots behandling med metformin eller i monoterapi om metformin är kontraindicerat eller inte tolereras. Rekommenderas även som tillägg till metformin vid manifest kardiovaskulär sjukdom. GLP-1-agonister kan ge viktminskning på några kilo, men stora individuella variationer kan föreligga.

Liraglutid är ett effektivt, vältolererat steg-2-alternativ efter metformin och förändrade levnadsvanor. Det har god glukossänkande effekt, ger viktnedgång och kardiovaskulär risksänkning. GLP-1-agonister kan hos överviktiga patienter vara ett alternativ till insulin framför allt hos dem som har haft negativa erfarenheter av insulin vad gäller viktuppgång.

Liraglutid sänker HbA1c ca 10 mmol/mol med liten risk för hypoglykemi [7]. I en direkt jämförelse mellan liraglutid och exenatid i veckoinjektion sänktes HbA1c, vikt och midjeomfång mer med liraglutid [8,9]. I en översiktsartikel med jämförande data mellan olika GLP-1-agonister (semaglutid ingick dock ej) konstateras att liraglutid tycks ge den bästa effekten på HbA1c och vikten, och därmed ha fördelar jämfört med övriga medel som ingick i översikten [10].


Utredningsmaterial och referenser

  1. Elashoff M, Matveyenko AV, Gier B,. et al. Pancreatitis, Pancreatic, and Thyroid Cancer with Glucagon-Like Peptide-1-Based Therapies. Gastroenterology 2011;141:150-6. PubMed
  2. CHMP Article 5(3) opinion Assesssment report for GLP-1 based therapies. 25 July 2013. EMA
  3. Giorda CB,  Picariello R, Nada E, Tartaglino B, Marafetti  L, Costa G, et al. Incretin therapies and risk of hospital admission for acute pancreatitis in an unselected population of European patients with type 2 diabetes: a case-control study, Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2:111-5. PubMed
  4. Li L, Shen J, Bala MM, Busse JW,  Ebrahim S, Vandvik PO, et al. Incretin treatment and risk of pancreatitis in patients with type 2 diabetes mellitus: systematic review and meta-analysis of randomised and non-randomised studies, BMJ 2014;348:g2366.PubMed
  5. Monami M, Dicembrini I, Nardini C, Fiordelli  I, Mannucci E. Glucagon-like peptide-1 receptor agonists and pancreatitis: a meta-analysis of randomized clinical trials, Diabetes Res Clin Pract 2014;103:269-275. PubMed
  6. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård, 2018 
  7. Pratley RE, Nauck M, Bailey T, Montanya E, Cuddihy R, Filetti S et al. Liraglutide versus sitagliptin for patients with type 2 diabetes who did not have adequate glycaemic control with metformin: a 26-week, randomised, parallel-group, open-label trial. Lancet 2010;375:1447-56. PubMedFulltext
  8. Buse JB, Nauck M, Forst T et al. Exenatide once weekly versus liraglutide once daily in patients with type 2 diabetes (Duration-6): a randomised open-label study. Lancet 2013 Jan 12;381(9861):117-24. PubMed
  9. Sun F, Wu S, Guo S, Yu K, Yang Z, Li L, et al. Effect of GLP-1 receptor agonists on waist circumference among type 2 diabetes patients: a systematic review and network meta-analysis, Endocrine 2014. PubMed
  10. Trujillo JM, Nuffer W, Ellis SL. GLP-1 receptor agonists: a review of head-to-head clinical studies. Ther Adv Endocrinol Metab 2015;6;19-28. PubMed
  11. Marso SP, Daniels GH, Brown-Frandsen K et al. Liraglutide and Cardiovascular Outcomes in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 2016; 375:311-32 PubMed
  12. Läkemedelsverket Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2017;4:29-48. Läkemedelsverket

Bedömning utförd av

Expertgrupp endokrina sjukdomar