Tillbaka

rosuvastatin
Rousuvastatin ..., Crestor

2019-12-11 Expertgrupp hjärt- och kärlsjukdomar

Beslut

Kvarstår

Indikation

Kardiovaskulär prevention. Hyperlipidemi

Förbehåll / Kommentar

Generisk substitution tillämpas vid expedition på recept.

Rosuvastatin är miljöklassificerarat

Motivering

Statiner är förstahandsmedel för lipidsänkning vid hjärtkärlprevention. Rosuvastatin har en annan farmakokinetisk profil än simvastatin och atorvastatin och kan därför vara ett alternativ till dessa medel i biverkningssituationer. Av dessa tre statiner är rosuvastatin den statin som har minst dokumentation i studier med kliniska utfallsmått (mortalitet/morbiditet).

Avseende effekt att sänka LDL nivåer i blodet är rosuvastatin något mer potent än simvastatin respektive atorvastatin. I STELLAR studien [1] rapporteras att rosuvastatin 10 mg respektive 40 mg sänkte LDL nivåer med 47 % respektive 56 %. Motsvarande sänkningar av LDL för simvastatin var 35 % med 20 mg och 40 %  med 40 mg, och för atorvastatin 38 % med 10 mg och 52 % med 80 mg.

Två stora primärpreventiva studier med rosuvastatin avseende morbiditet och mortalitet har utfallit positivt.

I JUPITERstudien [2] deltog 17 802 friska personer med lätt till måttligt förhöjt LDL kolesterol (<3,4 mmol/l) och samtidigt förhöjt CRP. Hälften erhöll 20 mg rosuvastatin och hälften placebo. Medianbehandlingstid var 1,9 år. Rosuvastatinbehandlingen reducerade ”major cardiovascular events” signifikant. Den absoluta riskreduktionen över nästan två år var 1,2 %.

I HOPE-3 studien randomiserades 12 705 patienter med måttlig risk men utan känd kardiovaskulär (CV) sjukdom till rosuvastatin 10 mg eller placebo [3]. Uppföljningstid var 5,6 år. Primär endpoint (kardiovaskulär död + hjärtinfarkt + stroke) inträffade hos 3,7% respektive 4,8 % (p= 0,002). Sekundär endpoint (kardiovaskulär  död + hjärtinfarkt + stroke+revaskularisering + hjärtsvikt + hjärtstopp) uppträdde också i signifikant lägre frekvens, 4,4% respektive 5,7 %. Muskelsymtom var något vanligare hos aktivt behandlade, 5,8 respektive 4,7 %.

I studierna CORONA [4] och GISSI-HF [5] studerades effekten av rosuvastatinbehandling på patienter med hjärtsvikt (nedsatt vänsterkammarfunktion, EF <40 %). Rosuvastin 10 mg x 1 jämfördes med placebo. Sammanlagt i båda studier var 9 585 patienter inkluderade. I CORONA ingick enbart patienter med ischemisk hjärtsjukdom (IHD) som genes och i GISSI-HF hade 40 % IHD som genes, 60 % hade annan orsak till sin hjärtsvikt. Båda studierna utföll negativt, det vill säga ingen signifikant effekt av rosuvastatinbehandling oavsett genes. Orsak till detta är sannolikt att hjärtsviktspatienter har så ogynnsam prognos av sin grundsjukdom, att eventuellt gynnsamma effekter av statinbehandling inte hinner ge påvisbara resultat.

I en studie av Nicholls et al [6] jämfördes 40 mg rosuvastatin med 80 mg atorvastatin avseende progress av kranskärlsateroskleros utvärderat med intravaskulärt ultraljud; 104 veckors behandling. Rosuvastatin minskade LDL kolesterol med 48 % och 80 mg atorvastatin sänkte LDL med 42 %, båda från ett medelvärde av LDL på 3,1 mmol/l. Man fann att högdos statinbehandling gav en liten men signifikant regress av aterosklerosförändringar i kranskärlen. Det var dock ingen skillnad i effekt mellan de två behandlingarna.

Atorvastatin och rosuvastatin anges som förstahandsmedel vid familjär hyperkolesterolemi i europeiska riktlinjer [7]. I Kloka listan rekommenderas atorvastatin som förstahandsmedel.


Utredningsmaterial och referenser

  1. Jones PH, Davidson MH, Stein EA, Bays HE, MacKenney JM, Miller E et al. Comparison of the efficacy and safety of rosuvastatin versus atorvastatin, simvastatin and pravastatin across doses (STELLAR Trial). Am J Cardiol. 2003;92(2):152-60. PubMed
  2. Ridker PM, Danielson E, Fonseca FA, Genest J, Gotto AM Jr, Kastelein JJ et al. (JUPITER study group). Rosuvastatin to prevent vascular events in men and women with elevated C-reactive protein. N Engl J Med. 2008;359:2195-207. PubMed
  3. HOPE-3 Investigators. Cholesterol Lowering in Intermediate-Risk Persons Without Cardiovascular Disease. N Engl J Med 2016; 374:2021-2031. PubMed
  4. Kjekshus J, Apetrei E, Barrios, Böhm M, Cleland JG, Cornel JH et al (CORONA group). Rosuvastatin in older patients with systolic heart failure. N Engl J Med. 2007;357:2248-61. PubMed
  5. Tavazzi L, Maggioni AP, Marchioli R, Barlera S, Franzosi MG, Latini R et al. Gissi-HF investigators. Effect of rosuvastatin in patients with chronic heart failure (the GISSI-HF trial): a randomased double-blind, placebo-controlled trial. Lancet 2008;372:1231-9. PubMed
  6. Nicholis SJ, Ballentyne CM, Barter PJ, Chapman MJ, Erbel RM, Libby P, et al. Effect of two intensive statin regimens on progression of coronary disease. N Engl J Med. 2011;365:2078-87. PubMed
  7. 2019 ESC/EAS Guidelines for the managemnt of dyslipidemias: lipid modification to reduce cardiocascular risk. Eur Heart J. 2020;41(1):111-188. PubMed

Bedömning utförd av

Expertgrupp hjärt- och kärlsjukdomar