Tillbaka

sertralin
Sertralin..., Oralin, Sertrone, Zoloft

2018-12-12 Expertråd geriatriska sjukdomar

Beslut

Kvarstår

Indikation

Långvarig ångest

Förbehåll / Kommentar

Patienter med ångest bör utredas. Både somatiska och psykiska sjukdomar, demenssjukdomar samt läkemedel, kan orsaka ångestsymptom vilket bör beaktas. Uppföljning av behandlingseffekten är viktig. Sertralin tycks ha låg risk för påverkan av QT-tiden men ska användas med försiktighet tillsammans med andra läkemedel där QT-tidsförlängning är en vanlig biverkan. I synnerhet gäller detta om patienten har andra riskfaktorer såsom hypokalemi eller bradykardi. Sertralin ökar risk för blödning och bör därför användas med försiktighet tillsammans med andra läkemedel som ökar blödningsrisken. Hyponatremi är en känd biverkan där äldre förefaller särskilt känsliga.

Generisk substitution tillämpas vid expedition på recept.

Sertralin är miljöklassificerat. Sertralin bedöms vara miljöbelastande. För åtgärdsförslag för minskade utsläpp, se förteckning över miljöbelastande läkemedel.

Motivering

Sertralin har visats ha effekt vid depression, GAD, paniksyndrom, social fobi och tvångssyndrom hos yngre vuxna men specifik dokumentation för behandling av äldre från 75-80 års ålder svag eller obefintlig, och i de flesta fall behandlas äldre genom extrapolering av resultat från yngre vuxna. Förskrivarna inom SLL har stor erfarenhet av behandling med sertralin till äldre vid dessa indikationer. SSRI är förstahandsval vid farmakologisk behandling av långvarig ångest och depression hos äldre. I många fall förekommer ångest och depressiva symtom samtidigt i den här åldersgruppen, och det är vanligt att man inte särskiljer diagnoserna och behandlingen hos de allra äldsta. Eftersom sertralin är ett förstahandsval vid depression rekommenderas det även för behandling av ångest hos äldre, trots att evidens saknas för vilket SSRI som är effektivast vid denna diagnos. SSRI kan också vara effektivt vid orostillstånd vid demenssjukdom.


Utredningsmaterial och referenser

  1. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Behandling av ångestsyndrom. SBU-rapport 171, 2005.
  2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depession och ångestsyndrom 2017
  3. Läkemedelsverket.Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna 2016.

Bedömning utförd av

Expertrådet för geriatriska sjukdomar