Levnadsvanor påverkar vår hälsa

Våra levnadsvanor påverkar sjukdomsbilden men även effekten av läkemedel och kirurgi vid olika sjukdomar och tillstånd. Flera kroniska sjukdomar kan härledas till levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Mer än varannan person i befolkningen har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan förekomst av hjärt-kärlsjukdom, stroke och diabetes typ 2 förebyggas till nästan 75 procent genom hälsosamma levnadsvanor. För cancer är motsvarande siffra 40 procent. Medellivslängden är i snitt 14 år längre hos människor som äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiva, har högst en måttlig konsumtion av alkohol och inte röker. En person som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster genom förbättrade levnadsvanor.

Därför ska stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor alltid beaktas i vårdkedjans alla delar, läkemedelsförskrivning och egenvård inkluderat. Specifika råd om hälsosamma levnadsvanor finns i relevanta terapiavsnitt i Kloka Listan 2018.

Samtal om levnadsvanor

Det regionala vårdprogrammet för hälsofrämjande levnadsvanor 2015 bygger på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 och är ett stöd för medarbetare i vården som möter personer i behov av stöd för att förändra sina levnadsvanor.

Vårdprogrammet beskriver rekommenderade insatser till vuxna (över 18 år) som har ohälsosamma levnadsvanor. Samtliga nivåer förutsätter att personalen har kunskap om den eller de levnadsvanor åtgärden gäller.

•   Det enkla rådet kan ges av all hälso- och sjukvårdspersonal och betraktas
    som ett första steg som sedan kan leda vidare till ett rådgivande samtal.
    Att dokumentera rådet och senare efterfråga hur det gått är viktigt.

•   Det rådgivande samtalet sker i dialog och anpassas till individens situation, kan
     kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel och ska följas upp.

•   Det kvalificerade rådgivande samtalet innebär, förutom det som beskrivs
    för rådgivande samtal, att personalen har kompetens i samtalsmetodik.
    Samtalet är vanligen teoribaserat och strukturerat. Innebär en mer
    omfattande uppföljning.

Olika verksamheter har olika uppdrag, men alla ska kunna uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor och känna till vart man hänvisar för vidare rådgivning. Nedan anges den nivå av samtalsmetod som ges högst prioritet för respektive levnadsvana.

Tobaksbruk
Tobaksbruk definieras som konsumtion av röktobak och rökfri tobak.
Rökning definieras som dagligrökning. Den allmänna rekommendationen
är att avstå allt tobaksbruk, även om den rökfria tobaken bedöms ha färre
negativa hälsoeffekter. Det kvalificerade rådgivande samtalet har högst
prioritet.

Riskbruk av alkohol
Riskbruk föreligger vid hög genomsnittlig veckokonsumtion (män >14
standardglas/vecka, kvinnor >9 standardglas/vecka) eller vid intensivkonsumtion (män 5 standardglas, kvinnor 4 standardglas vid samma tillfälle minst 1 gång/månad). Högst prioriterat är rådgivande samtal. För unga vuxna rekommenderas också webb- eller datorbaserad rådgivning.

Otillräcklig fysisk aktivitet
Med otillräcklig fysisk aktivitet avses <150 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet/vecka eller <75 minuter fysisk aktivitet på hög intensitet/vecka. Att bryta långvarigt stillasittande har positiva hälsoeffekter. Det rådgivande samtalet med tillägg (FaR/stegräknare) och uppföljning ges högst prioritet.

Ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma matvanor definieras som intag av näringsämnen som inte motsvarar individens behov (9–12 p på kostindex). Det kvalificerade rådgivande samtalet är den högst prioriterade åtgärden. De nordiska näringsrekommendationerna är basen för rådgivning och de innebär i korthet:

•    Öka mängden grönsaker, baljväxter, frukt, bär, nötter, frön, fisk och
     skaldjur.
•    Byt ut vitt mjöl till fullkorn, byt smör till vegetabiliska oljor och matfetter
      och byt ut feta mejeriprodukter till magra.
•    Minska mängden rött kött, charkprodukter, salt, alkohol och drycker med tillsatt
     socker.

Samtalsguiden Samtal om hälsa och broschyren Goda levnadsvanor gör skillnad är stöd i samtalet och kan beställas på Vårdgivarguiden. Telefon- eller webbaserad rådgivning kan vara ett alternativ eller komplement.


Läs mer:

Hälsofrämjande arbete, Vårdgivarguiden

Regionalt vårdprogram hälsofrämjande levnadsvanor, Vårdgivarguiden

Regionalt vårdprogram Övervikt och fetma, Vårdgivarguiden

Fyss

Nordiska näringsrekommendationer, Livsmedelsverket

Alkohollinjen

Sluta-röka-linjen

Sök i Kloka Listan

Sök efter substans, preparatnamn eller indikation

Kan bli föremål för generisk substitution på recept. Kan bli föremål för generisk substitution på recept.