Tillbaka

järnkarboxymaltos
Ferinject

2017-12-14 Expertråd hjärt-kärlsjukdomar

Beslut

Kvarstår

Indikation

Behandling av järnbrist

Förbehåll / Kommentar

Ferinject ingår inte i läkemedelsförmånen för patienter i hemodialys.

Järnkarboxymaltos bedöms inte ha någon miljöpåverkan.

Motivering

Anemi vid kronisk hjärtsvikt ökar morbiditet och mortalitet. Järnbrist med eller utan anemi är vanligt vid kronisk hjärtsvikt. Detta kan bero på att annan samsjuklighet (t.ex. njursvikt och diabetes) ofta förekommer vid kronisk hjärtsvikt och att hjärtsvikt är associerat med ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd.

Behandling av järnbrist vid kronisk hjärtsvikt minskar symtom, förbättrar livskvalitet och ökar fysisk prestationsförmåga. Dessa gynnsamma effekter är oberoende av om anemi föreligger eller inte. Behandling av anemi utan järnbrist ger inte motsvarande effekt.

Järnbrist i detta sammanhang definieras som ferritinvärde <100 ng/ml eller 100–300 ng/ml om transferrinmättnad är <20 procent. Behandlingen har i de aktuella studierna varit intravenös behandling med 500–1000 mg järn i form av järnkarboxymaltos.

Förbättring vid behandling med intravenöst järn vid järnbrist finns dokumenterad i studier på patienter med hjärtsvikt (NYHA klass II-III) och nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion (HFREF). Man har inte kunnat påvisat motsvarande gynnsamma effekter med erytropoetin. Det är oklart om oralt järn ger effekt.

I FAIR-HF-studien randomiserades 459 patienter med kronisk hjärtsvikt och järnbrist till 200 mg järnkarboxymaltos eller placebo var vecka till hävd järnbrist och därefter var fjärde vecka under 24 veckor. Självskattad förbättring (primärt utfall), 6 minuters gångtest och livskvalitet (EQ5D och KCCQ) förbättrades med aktiv behandling [1]. I CONFIRM-HF randomiserades 354 patienter till samma regim som i FAIR-HF men med 52 veckors behandling. Aktiv behandling förbättrade 6 minuters gångtest (primärt utfall), NYHA-klass, livskvalitet (EQ5D och KCCQ) och sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt [2].

Behandling av järnbrist vid symtomgivande HFREF rekommenderas i aktuella europeiska riktlinjer [3] och i Socialstyrelsens nationella riktlinjer [4].


Utredningsmaterial och referenser

  1. Anker SD, Comin Colet J, Filippatos G, Willenheimer R, Dickstein K, Drexler H et al. Ferric carboxymaltose in patients with heart failure and iron deficiency. N Engl J Med. 2009;361:2436-48. PubMed
  2. Ponikowski P, van Veldhuisen DJ, Comin-Colet J, Ertl G, Komajda M, Mareev V et al. Beneficial effects of long-term intravenous iron therapy with ferric carboxymaltose in patients with symptomatic heart failure and iron deficiencydagger. Eur Heart J. 2015; 36:657-68. PubMed
  3. Ponikowski P, Voors AA, Anker SD, Bueno H, Cleland JG, Coats AJ et al. 2016 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure. Eur Heart J 2016; 37:2129-200. PubMed
  4. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Socialstyrelsen 2015. Socialstyrelsen

Bedömning utförd av

Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar