Tillbaka

sitagliptin
Januvia

2017-12-14 Expertråd endokrinologiska och metabola sjukdomar

Beslut

UpptasEj

Indikation

Behandling av diabetes mellitus typ 2

Förbehåll / Kommentar

DPP-4-hämmare tillhör gruppen inkretinläkemedel. Bland DPP-4-hämmare finns linagliptin, saxagliptin, vildagliptin och alogliptin förutom sitagliptin. Långtidsdata om fördelar och risker är inte helt klarlagda, även om non-inferioritetsstudier finns för sitagliptin, saxagliptin och alogliptin (alogliptin tillhandahålls inte i Sverige för närvarande, november 2017).

DPP-4-hämmarna sänker HbA1c cirka 6-7 mmol/mol [1], och vid head-to-head-jämförelse mot sulfonylureapreparat har de en något sämre effekt, 0,105 %-enheter [2], liksom vid head-to-head-jämförelse mot GLP-1-agonister, 0,41 %-enheter [3]. Därtill är viktdifferensen jämfört med GLP-1-agonister 1,55 kg till de senares fördel [3].

De i Sverige godkända DPP-4-hämmarna har en likartad glukossänkande effekt. Vid monoterapi sjunker HbA1c i snitt cirka 6 mmol/mol jämfört med placebo. DPP-4-hämmare är att betrakta som viktneutrala och kan även användas vid nedsatt njurfunktion [5]. DPP-4-hämmare tolereras generellt väl och risken för hypoglykemi är liten.

DPP-4-hämmare rekommenderas inte till patienter med tidigare genomgången pankreatit då det finns ett misstänkt samband, dock med oklar mekanism, mellan behandling med DPP-4-hämmare och uppkomst av pankreatit. Det finns idag dock inga belägg för någon ökad risk för pankreascancer hos människa [5]. Därtill har amerikanska FDA varnat för flera fall av svåra artralgier i samband med behandling med DPP-4-hämmare, då man totalt identifierat 33 fall mellan 2006 och 2013 [6]. Denna biverkan är således sällsynt, men att FDA reagerat innebär ett observandum, och biverkan anses vara en klasseffekt och gäller alla DPP-4-hämmare.

Motivering

DPP-4-hämmarna har en sämre blodglukossänkande effekt än GLP-1-agonisterna och saknar dessas viktminskande effekt [3]. Metaanalys har visat att DPP-4-hämmarnas blodsockersänkande effekt är sämre än med metformin, sulfonylurea och liraglutid, varför sitagliptin inte tas upp på Kloka Listan. I de nationella riktlinjerna för diabetesvård fick DPP-4-hämmarna generellt en låg prioritet: Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med typ 2-diabetes behandling med GLP-1-agonister, DPP-4-hämmare eller SGLT-2-hämmare som tillägg till metformin (prioritet 5); erbjuda personer med typ 2-diabetes GLP-1-agonister, DPP-4-hämmare eller SGLT-2-hämmare som monoterapi (prioritet 7) [7].


Utredningsmaterial och referenser

  1. Aroda VR, Henry RR, Han J, Huang W, DeYoung MB, Darsow T et al. Efficacy of GLP-1 receptor agonists and DPP4 inhibitors: metaanalysis and systematic review. Clinical Therapeutics 2012; 34 (6): 1247-58, ee22 PubMed
  2. Zhang Y, Hong J, Chi J, Gu W, Ning G, Wang W.Head-to-head comparison of dipeptidyl peptidase-IV inhibitors and sulfonylureas - a meta-analysis from randomized clinical trials. Diabetes Metab Res Rev. 2014;30:241-56. PubMedFulltext
  3. Wang T, Gou Z, Wang F, Ma M, Zhai SD. Comparison of GLP-1 analogues versus sitagliptin in the management of type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis of head-to-head studies. PLoS One. 2014;9(8):e103798. doi: 10.1371/journal.pone.0103798. PubMedFulltext
  4. Green JB, Bethel MA, Armstrong PW, Buse JB, Engel SS, Garg J et al. Effect of Sitagliptin on Cardiovascular Outcomes in Type 2 Diabetes.N Engl J Med. 2015;373:232-42. PubMed
  5. Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes – behandlingsrekommendation Information från Läkemedelsverket 2017
  6. DPP-4 Inhibitors Linked to Severe Joint Pain, FDA Warns MedPage Today
  7. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård, 2017. Socialstyrelsen 

 

Bedömning utförd av

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar