Levnadsvanor påverkar vår hälsa

Vi lever allt längre med kroniska sjukdomar. Våra levnadsvanor påverkar
sjukdomsbilden men även effekten av läkemedelsbehandling vid olika sjukdomar och tillstånd. Flera kroniska sjukdomar kan härledas till levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Mer än varannan person i befolkningen har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor. Därför ska stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor alltid beaktas i vårdkedjans alla delar, läkemedelsförskrivning ochegenvård inkluderat.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan förekomst av hjärt-kärlsjukdom,
stroke och diabetes typ 2 påverkas till nästan 75 % genom hälsosamma
levnadsvanor. För cancer är motsvarande siffra 40 %. Medellivslängden är i
snitt 14 år längre hos människor som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt
fysiskt aktiva och har högst en måttlig konsumtion av alkohol. En person som
redan är sjuk kan göra stora hälsovinster genom förbättrade levnadsvanor. Ett
systematiskt arbete i hälso- och sjukvården med stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor stärker hälsan i befolkningen och påverkar förekomst och förlopp av sjukdom.

Specifika råd om hälsosamma levnadsvanor finns i relevanta terapiavsnitt i
Kloka Listan 2017.

Råd förändrar levnadsvanor

Kunskapen om effektiva metoder för stöd till förändrade levnadsvanor har
ökat de senaste åren. Socialstyrelsen tog 2011 fram Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder
. Det regionala vårdprogrammet för hälsofrämjande levnadsvanor lanserades av Stockholms läns landsting 2015 och är ett stöd för medarbetare i vården som möter personer i behov av stöd för att förändra sina levnadsvanor.

Vårdprogrammet beskriver tre nivåer av rådgivande samtal för beteendeförändring.

•   Det enkla rådet kan ges av all hälso- och sjukvårdspersonal och betraktas
    som det första steget som sedan kan leda vidare till ett rådgivande samtal.
    Att dokumentera rådet och senare efterfråga hur det gått är viktigt.

•   Det rådgivande samtalet anpassas till individens situation, råden kan
     kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel och ska följas upp.

•   Det kvalificerade rådgivande samtalet kräver kompetens inom
     sakområdet och i samtalsmetod samt innefattar en mer omfattande
     uppföljning.

Olika verksamheter har olika uppdrag, men alla ska känna till vart man hänvisar för vidare rådgivning. Nedan anges den nivå av samtalsmetod som ges
högst prioritet för respektive levnadsvana.

Tobaksbruk
Tobaksbruk definieras som konsumtion av röktobak och rökfri tobak. Rökning
definieras som dagligrökning. Den allmänna rekommendationen är
att avstå allt tobaksbruk. Det kvalificerade rådgivande samtalet är högst
prioriterat.

Riskbruk av alkohol
Riskbruk föreligger vid hög genomsnittlig veckokonsumtion
(män >14 standardglas/vecka, kvinnor >9 standardglas/vecka) eller vid
frekvent intensivkonsumtion (män 5 standardglas, kvinnor 4 standardglas
minst 1 gång/månad). Högst prioriterat är rådgivande samtal, för unga
vuxna rekommenderas också webb- eller datorbaserad rådgivning.

Otillräcklig fysisk aktivitet
Med otillräcklig fysisk aktivitet avses <150 minuter fysisk aktivitet på måttlig
intensitet/vecka eller <75 minuter fysisk aktivitet på hög intensitet/vecka.
Korta pauser som bryter långvarigt stillasittande har positiva hälsoeffekter
och bör beaktas. Det rådgivande samtalet med tillägg och uppföljning ges
högst prioritet.

Ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma matvanor definieras som intag av näringsämnen som inte
motsvarar individens behov. Det kvalificerade rådgivande samtalet är den
högst prioriterade åtgärden. De nordiska näringsrekommendationerna är
basen för rådgivning och de innebär i korthet:

•    Öka mängden grönsaker, baljväxter, frukt, bär, nötter, frön, fisk och
     skaldjur.
•    Byt ut vitt mjöl till fullkorn, byt smör till vegetabiliska oljor och matfetter
      och byt ut feta mejeriprodukter till magra.
•    Minska mängden rött kött, charkprodukter, drycker med tillsatt socker,
      salt och alkohol.

Broschyren ”Goda levnadsvanor gör skillnad” är ett stöd i samtalet. Telefon- eller webbaserad rådgivning kan vara ett alternativ eller komplement.


Läs mer:

Regionalt vårdprogram hälsofrämjande levnadsvanor, Vårdgivarguiden

Goda levnadsvanor gör skillnad, Vårdgivarguiden

Regionalt vårdprogram för övervikt och fetma, Vårdgivarguiden

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen

Samverkan kring personer med missbruk/beroende, Vårdgivarguiden

Nordiska näringsrekommendationer, Livsmedelsverket

Fyss

Sök i Kloka Listan

Sök efter substans, preparatnamn eller indikation

Kan bli föremål för generisk substitution på recept. Kan bli föremål för generisk substitution på recept.